Många söker sig till meditation för att förbättra sig själva. Det var därför jag började. Jag ville bli fri från ångest och jag ville även ha bättre självkänsla, mer självförtroende samt uppnå upplysning.
Det finns en stor industri kring självhjälp och självförbättring. Hur ofta har vi inte läst att vi ska tänka positivt och på olika sätt bli mer effektiva för att nå framgång. Det är lätt hänt att kraven på oss att förbättra oss själva i sig blir en börda som nästan utvecklar sig till en besatthet och en ständig sorg för att vi inte lyckas uppnå våra målsättningar.
Detta hände mig. Jag var ständigt missnöjd. Jämförde mig ständigt med andra och bar inom mig en sorg för att jag inte var bra nog. De självhjälpsprogram som jag provade på behandlade inte de underliggande mindervärdeskänslorna, snarare tvärtom. De matade mina mindervärdeskänslor. Jag kände sådan press av att "göra det bästa av livet", "våga", "övervinna rädslor" etc. Ju mer jag kämpade med detta desto värre kände jag mig. Till och med när jag gjorde framsteg, "övervann något", insåg jag att det bara var en temporär känsla av lycka. Snart var jag tillbaka igen och stirrade mig blind på de områden i livet som inte var bra nog. Jag börja inse att även om jag uppnådde det jag önskade, skulle jag snart bli missnöjd igen och leta efter något nytt att uppfylla.
Märkväl att detta inte är en kritik mot självhjälp som sådan. Det är inte fel att utveckla sig själv och sina förmågor. Det som dock är viktigt att förstå roten till sin olycka. Det viktiga är att först ta hand om sina mindervärdeskänslor. Om vi inte gör detta, är det lätt att ens strävan efter uppfyllelse blir en börda eller rent av en besatthet.
Mindervärdeskänslor tar sig uttryck i exempelvis jämförelser med andra, tankar på att jag inte duger, tankar på att jag måste uppnå något för att duga som människa, missunsamhet och avundsjuka. Om vi bär på detta inom oss och försöker uppnå något kommer det bara sluta med att vi försöker tilllgodose våra begär att duga enligt den ram som vi ställt upp för oss själv.
I takt med att vi gör oss fria från våra mindervärdeskänslor händer något inom oss. Vi börjar hitta en acceptans inom oss. En acceptans till våra tillkortakommanden. En acceptans för andras styrkor. Avundsjuka, bitterhet, jämförelser m.m. smälter bort. När vi gör oss av med våra mindervärdeskänslor slutar vi att leva för att tillgodose dessa.
Meditation är ett effektivt verktyg för att rota upp dessa känslor och göra sig av med dem. Genom meditation kan vi ta tag i dessa känslor och slänga iväg dem. På så sätt blir vi fria och kan leva fria från dem resten av livet. Det är viktigt att vi gör det till en prioritering; annars kommer vi ständigt att jaga efter att uppfylla dessa och det tar aldrig slut. Det är lika dömt att misslyckas som att försöka fånga sin skugga.
Sedan jag börjat meditera känner jag en sådan ro inombords. Jag försöker inte längre vara bäst, utan jag fokuserar bara på det jag gör. På det sättet kan jag nå goda resultat på ett naturligt sätt. Jag oroar mig inte längre över morgondagen utan tar dagen som den kommer. Jag känner att jag kan uppskatta andra; jag kan också prata med andra om mina tillkortakommanden, något som jag var alltför stolt för att göra tidigare. Livet har blivit rikare och jag känner en stor tacksamhet till alla människor.
Michael